Fastan är en tid av att avstå, något vi fått göra under hela pandemin. Avstå från möten, avstå från mycket av det i livet vi är vana vid. Vi har fått tänka på andra och varandra i de val vi gör, ändra våra tider för när vi går och handlar, ringa eller skriva brev, skicka ett meddelande på sociala medier och på olika sätt försöka hålla kontakten med dem som vi annars brukar möta fysiskt.

Fastetiden ger utrymme i våra liv på så vis att vi genom att avstå något får tid för något annat. Fundera gärna vad du vill skala ner eller helt ta bort under kommande veckor. Finns det något som får ta mycket plats, tid eller fokus som du önskar skulle få mindre plats?

Fastan innebär inte bara att något tas bort. Det innebär också att ta tid för att vara i bön, läsa bibeln och vara lyhörd för Guds tilltal. En erfarenhet som många gjort i fastetider är att den frivilliga enkelheten (om det så handlar om färre tv-tittande timmar, fasta från mat eller något annat) har gett en klarare blick för det viktiga i livet. Att det inneburit en vila i bön, en fördjupad relation till Gud. Vi fastar inte för att vi tjänar på det, vi fastar för att Jesus fastade. Vi fastar inte för att vi ska vara duktiga, utan för att öva oss i ödmjukhet och tjänande. Vi fastar för att stå tillsammans med dem som inte har mat för dagen. Vi fastar för att i vår egen kropp erfara att hungern inte bara är fysisk, utan vi behöver den livgivande och uppehållande andens kraft varje dag.

Under fastan finns andakter utformade av ett flertal pastorer i Värmland. Vi läser ur Psaltaren, en bönbok som flitigt och regelbundet används i såväl enskilda troendes som kyrkans böneliv.

Ladda ner och läs här:

Andakter för fastan och påsken, Psaltaren

Önskar du få hjälp med en utskrift, hör av dig till expeditionen info@nybrokyrkan.se