Fullbelagt. Det var de ord Josef och Maria möttes av vart de än kom. Ingenstans fanns det ett ledigt rum där Maria kunde föda sitt barn. Ingen hade rum för Jesus. Till sist fick de plats i ett stall och det nyfödda gudabarnet lades i en krubba.

Fullbelagt. Så säger många av oss när Jesus knackar på vårt hjärtas dörr och undrar om han får komma in. Fullbelagt. Det finns ingen plats för dig. Jag har fullt upp med livet och huset och stugan och bilarna och alla mina grejor och allt, allt jag gör på fritiden, och barnen och släkten. . . ja du vet. Så nej, Jesus, tyvärr är det fullbelagt i mitt hjärta.

Säger vi och går miste om det viktigaste i livet. Ljuset med stort L, kärleken med stort K, livet med stort L. Allt det som är viktigast och ger sann sinnesro.

Så en liten önskan har jag och det är att vi skulle våga kasta ut något från våra överbelamrade liv så att det blir rum för Jesus. Så att vi istället för fullbelagt kan säga VÄLKOMMEN IN, JESUS!